Vad är viltvård?
Viltvård handlar om vilka åtgärder man som jägare eller jaktlag gör med syfte att få en viltstam med hög kvalité och hög reproduktion.
Jakten hade inte gått att bedriva om inte viltvårdsåtgärder hade gjorts.
Det kan vara utsättning av utfodringsplatser bland annat viltåkrar, anläggning av våtmark, eller fågelholkar (nämns nedan som biotopförbättring), predatorkontroll, främmande arter som får skjutas året om för att skydda vårt svenska ekosystem och hur vi håller raser vid liv.
Viltvården hjälper inte bara det jaktbara viltet att överleva, det underlättar även för småfåglar som annars kan ha svårt att hitta mat och skydd mot rovdjur året om (främst på vinterhalvåret).
Biotopförbättringar i större skala godkänns av markägaren, då det också kan påverka landskapsvården, som handlar om att bevara och utveckla landskapets estetiska värde.
Viktigt är att det görs på rätt sätt, så viltvården inte missgynnar andra arter.
Predatorkontroll
Predatorkontroll syftar på att minska rovdjurstrycket och öka chanserna för bytesdjur eller konkurrerande djur att överleva.
Ett exempel är de svenska rådjursstammarna, som kan begränsas starkt av den medelstora predatorn, räv. Rådjuren måste dock också passa sig från toppredatorer, så som lo.
För att hjälpa och då utöva predatorkontroll så bör man i rådjurstäta områden hålla koll på både räv och lo, skjuter man fler lodjur -> överlever fler kid -> större och starkare rådjursstammar.
Predatorn finns för en balans i kretsloppet, och delas generellt in i tre olika nivåer;
- Toppredator
Bland annat varg, lo och havsörn
- Medelstor predator
Så som rödräven, grävling, rovfåglar och lodjuret.
- Mindre predator
Kråkfågel tillhör mindre predator, och är en allätare som livnär sig först och främst på fågelägg, och fågelungar. Så har du mycket fågel i området är det viktigt att inte glömma av kråkan!
Mink är också en mindre predator, trots detta bland de vanligaste borövarna för markhäckande fåglar i skärgårdsmiljöer.
En predator är ofta anpassade för att ta en viss storlek av byten, och det är tillgången på byten i kombination med hur svårt det är att fånga dem som bestämmer vilka arter som tas.
Det har gjorts studier på vad som händer om man t.ex kör en ensidig predatorkontroll av grävling, vilket resulterade i att rävstammarna blev dubbelt så starka -vilket gjorde deras bytesdjur för svaga. Så ska man jaga grävling är det också viktigt att jaga räv!
Hur vi rent historiskt har jagat de senaste hundra åren har format hur den svenska faunan ser ut idag.
Man har haft en målinriktad kontroll av toppredator, vilket blir tydligt om man kollar på områden där det är fattigt på varg och lo, frodas starkare medelstora predatorer såsom räv och grävling. Så arter som tidigare sågs som medelstora predatorer, agerar ofta som toppredator om inte människan fyller den rollen.
Via direkt eller indirekt kontroll.
(direkt – avskjutning, indirekt – färre avskjutningar på varg = vargen tar räven)
Utfodring
Utfodring är vanligt vintertid i områden där till exempel rådjur är beroende av extra foder, så som kraftfoder eller ängshö för att överleva vintern, grovt hö bör undvikas då det dödar magfloran i våmmen. Utplacering av slick- eller mineralstenar räknas också in som utfodring.
Du hittar våra samlade slickstenar här.
Man kan också utfodra genom att så en viltåker – där man kan sätta diverse havre eller vete och lämna kvar till vilten för föda. Eller hugga ner och låta aspar ligga så att älgar och skogsharar kan beta på barken.
Viktigt att inte utfodra nära vägar, då det kan skada djur och trafikanter. Eller för nära granntomten, så man inte lockar till sig annan marks viltliv (jägareförbundet rekommenderar inte närmare än 200 meter).
Biotopförbättring
Om det är torrt ute eller brist på naturliga vattendrag i jaktmarken så kan man anlägga viltvatten hål av olika storlekar.
Det gör du enklast via att spränga eller gräva ett litet hål och ge viltet tillgång till dricksvatten.
För änder och andra sjöfåglar kan man gräva upp en dam eller dämma en bäck, viktigt är att göra en konstgjord ö för att skydda and fåglarnas häckning. Denna typ av större viltvatten kräver tillstånd från länsstyrelsen.
“Biotopförbättringar i större skala godkänns av markägaren, då det också kan påverka landskapsvården, som handlar om att bevara och utveckla landskapets estetiska värde. Viktigt att det görs på rätt sätt, så viltvården inte missgynnar andra arter.”
Uppfödning och utplantering av vilt
Vad gör man när någon art är påväg att dö ut? I Sverige och runtom i världen jobbar man kontinuerligt för att bibehålla sitt ekologiska kretslopp.
Alla arter gör sitt och finns där för att skapa ett kretslopp.
Man har via utplantering lyckats återinföra både bäver och vildsvin, som tidigare varit utrotade i Sverige.
Främmande arter
Nuförtiden är det förbjudet att introducera nya arter i den Svenska naturen, eftersom att det kan rubba balansen i ekosystemet.
Vårat kära grannland Finland har en stor ökning av mårdhund och vitsvanshjort vilket gjort att dem börjat ta sig över i norr på svensk mark.
Dessa får man skjuta året runt om dem skulle påträffas på svensk mark.
Klicka här för att läsa mer om jakttider.
Några utländska arter som sedan länge införts som jaktvilt i vår svenska fauna är bland annat dovhjort, fälthare och fasan vilket har gjort att dem numer räknas in den inhemska faunan.
Avskjutning
Avskjutningen är den sista delen i viltvården vi kommer gå igenom i denna artikel. Syftet är att förbättra viltstammarnas sammansättning och kvalitet.
Vid rådjursjakt ska du därför i första hand skjuta bockar med dålig hornkvalitet och undvika getter (hondjur).
Och för att höja medelåldern på älgstammen har det på många håll införts restriktioner om till exempel “tjurar mellan 4 och 8 taggar skall vara fredade”.
Länsstyrelsen beslutar i grund hur många älgar varje jaktlag eller jaktvårdsområde får skjuta, samt hur många vuxna respektive kalvar som skall skjutas. Detta har nu i många delar av jakt-Sverige lagts över på ÄFO (Älgförvaltningsområde), klicka här för att komma till en mall för älgförvaltningsplan.
Viltvård är helt klart en utav de viktigaste åtgärderna och omtänksamma man som jägare kan göra, både för att gynna sig själv, sitt jaktlag, och naturen. Allt för att kretsloppet skall fungera.
faq.
Reglerna för viltvård är samma för jakt, det skrivs om i kapitel 2 i jaktlagen. Lagen hittar du här.
Att dämma en bäck eller andra större viltvårds uppdrag kräver godkännande hos länsstyrelsen, det kan du söka här
Högsta ansvarig för viltvården är länsstyrelsen, läs mer här