This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.
-
Skyddsjakt, grunder och vett
Vad är skyddsjakt?
Det är ett undantag från fredningen av vilt. Beviljandet av skyddsjakt är ett undantag från de allmänna bestämmelserna om att alla vilda däggdjur och fåglar är fredade. D
Främst för att skydda naturen
Det kan beviljas i flera olika fall men främst för att förhindra allvarlig skada, till exempel för att hindra gäss från att äta säd på åkrar eller vargar från att döda renar.
Skyddsjakt skall endast bedrivas i de tillfällen där skada har uppkommit eller riskerar att uppkomma.
Skador som förekommer av olika djur ska i första hand förhindras genom åtgärder som till exempel skrämsel eller stängsel. I vissa fall går det inte att förebygga skadorna och därför kan det vara nödvändigt att det bedrivs.
Naturvårdsverket är den myndighet som är ansvarig för jakt och vägleder om när man får bedriva skyddsjakt. Jaktförordningen anger de skäl som gäller för att bevilja skyddsjakt i Sverige.
Bli beviljad, 3 olika förutsättningar
Det finns tre olika förutsättningar som måste vara uppfyllda för att skyddsjakt ska beviljas:
- Skyddsjakten får inte göra det svårare att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för vilt artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.
- Skyddsjakten måste vara den sista utvägen och det får inte finnas en annan typ av lösning.
- Ett av de fyra skälen listade nedan ska förekomma.
4 anledningar varför
- 1. För att förhindra allvarlig skada på odlingsbar mark, personlig egendom eller boskap.
2. För att skydda vilda djur och växter och bevara deras livsmiljöer.
3. För att förstärka flygsäkerheten.
4. För att ta hänsyn till allmän hälsa och säkerhet och orsaker av social eller ekonomisk karaktär som har betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön.
För att göra det enklare att avgöra om det är giltigt i ditt fall föreslår Naturvårdsverket en stegvis bedömning för att avgöra om förutsättningarna är uppfyllda. I deras exempel kan bedömningen se ut såhär:
- 1. Är det sannolikt att en allvarlig skada kommer uppstå eller förvärras under rådande förhållanden?
Svar: Nej – ansökan avslås
Svar: Ja – till steg 2
2. Försvårar skyddsjakten upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos arten i dess naturliga utbredningsområde?
Svar: Ja – ansökan avslås
Svar: Nej – till steg 3
3. Finns det en annan lämplig lösning?
Svar: Ja – ansökan avslås
Svar: Nej – skyddsjakt kan medges
Vem utför skyddsjakt?
Viltvården på kommunens mark bedrivs av kommunen själva och hjälper boende i tätorterna att förebygga problem. Denna skyddsjakt bedrivs under de ordinarie jakttiderna. Vid problem med större djur som till exempel varg i tätbebyggda områden kan skyddsjakt även ske utöver ordinarie jakttid efter beslut från länsstyrelsen. Då krävs även ytterligare skjuttillstånd från Polisen.
Jakträttsinnehavaren på marken bedriver skyddsjakt och har ansvar för att ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen. Detta fungerar i princip på samma sätt som andra typer av jakt där jakträttsinnehavaren är den som har ansvar över jakten. Till exempel, kan du som jägare bedriva skyddsjakt på mark där du har jakträtt förutsatt att ansökan om skyddsjakt har blivit godkänd.
I många fall finns det även privata jägare som kan anlitas för att bedriva jakt på områden där det behövs. Vanligtvis tar dessa jägare ett timpris beroende på vilken tid på dygnet jakten bedrivs. Privatpersoner såväl som företag kan anlita jägare för att bedriva skyddsjakten om de inte vill göra det själva.
Skyddsjakt på rovdjur
Rätten att besluta om jakt på landlevande rovdjur har delegerats till de individuella länsstyrelserna där rovdjuren i fråga förekommer. Vill du ansöka om skyddsjakt på olika typer av rovdjur bör du därför vända dig till Länsstyrelsernas webbplats.
Känner du att du har en giltig anledning till att bedriva skyddsjakt kan du påbörja en ansökan för att bedriva jakten. För att ansökan ska handläggas effektivt bör du inkludera vissa saker som:
- – Namn
- – Kontaktuppgifter
- – Skadelidandes namn
- – Skadelidandes kontaktuppgifter
- – Vilken viltart det gäller
- – Hur många jägare och individer ansökan gäller
- – Skador vilt åtkommit
- – upptäckt av skadan
- – Tid på dygnet
- – jaktområde för skyddsjakten
- – Finns tidigare åtgärder för att förhindra skada. (Före och efter aktuell skada)
faq.
Jakträttsinnehavaren på marken bedriver skyddsjakt och har ansvar för att ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen.
Vill du ansöka om skyddsjakt på olika typer av rovdjur bör du därför vända dig till Länsstyrelsernas webbplats.
Vid problem med större djur som till exempel varg i tätbebyggda områden kan skyddsjakt även ske utöver ordinarie jakttid efter beslut från länsstyrelsen. Då krävs även ytterligare skjuttillstånd från Polisen.
-
Jakt och viltvård – att undvika utrotning
Vad är viltvård?
Viltvård handlar om vilka åtgärder man som jägare eller jaktlag gör med syfte att få en viltstam med hög kvalité och hög reproduktion.
Jakten hade inte gått att bedriva om inte viltvårdsåtgärder hade gjorts.
Det kan vara utsättning av utfodringsplatser bland annat viltåkrar, anläggning av våtmark, eller fågelholkar (nämns nedan som biotopförbättring), predatorkontroll, främmande arter som får skjutas året om för att skydda vårt svenska ekosystem och hur vi håller raser vid liv.
Viltvården hjälper inte bara det jaktbara viltet att överleva, det underlättar även för småfåglar som annars kan ha svårt att hitta mat och skydd mot rovdjur året om (främst på vinterhalvåret).
Biotopförbättringar i större skala godkänns av markägaren, då det också kan påverka landskapsvården, som handlar om att bevara och utveckla landskapets estetiska värde.
Viktigt är att det görs på rätt sätt, så viltvården inte missgynnar andra arter.
Predatorkontroll
Predatorkontroll syftar på att minska rovdjurstrycket och öka chanserna för bytesdjur eller konkurrerande djur att överleva.
Ett exempel är de svenska rådjursstammarna, som kan begränsas starkt av den medelstora predatorn, räv. Rådjuren måste dock också passa sig från toppredatorer, så som lo.
För att hjälpa och då utöva predatorkontroll så bör man i rådjurstäta områden hålla koll på både räv och lo, skjuter man fler lodjur -> överlever fler kid -> större och starkare rådjursstammar.
Predatorn finns för en balans i kretsloppet, och delas generellt in i tre olika nivåer;
- Toppredator
Bland annat varg, lo och havsörn
- Medelstor predator
Så som rödräven, grävling, rovfåglar och lodjuret.
- Mindre predator
Kråkfågel tillhör mindre predator, och är en allätare som livnär sig först och främst på fågelägg, och fågelungar. Så har du mycket fågel i området är det viktigt att inte glömma av kråkan!
Mink är också en mindre predator, trots detta bland de vanligaste borövarna för markhäckande fåglar i skärgårdsmiljöer.
En predator är ofta anpassade för att ta en viss storlek av byten, och det är tillgången på byten i kombination med hur svårt det är att fånga dem som bestämmer vilka arter som tas.
Det har gjorts studier på vad som händer om man t.ex kör en ensidig predatorkontroll av grävling, vilket resulterade i att rävstammarna blev dubbelt så starka -vilket gjorde deras bytesdjur för svaga. Så ska man jaga grävling är det också viktigt att jaga räv!
Hur vi rent historiskt har jagat de senaste hundra åren har format hur den svenska faunan ser ut idag.
Man har haft en målinriktad kontroll av toppredator, vilket blir tydligt om man kollar på områden där det är fattigt på varg och lo, frodas starkare medelstora predatorer såsom räv och grävling. Så arter som tidigare sågs som medelstora predatorer, agerar ofta som toppredator om inte människan fyller den rollen.
Via direkt eller indirekt kontroll.
(direkt – avskjutning, indirekt – färre avskjutningar på varg = vargen tar räven)
Utfodring
Utfodring är vanligt vintertid i områden där till exempel rådjur är beroende av extra foder, så som kraftfoder eller ängshö för att överleva vintern, grovt hö bör undvikas då det dödar magfloran i våmmen. Utplacering av slick- eller mineralstenar räknas också in som utfodring.
Du hittar våra samlade slickstenar här.
Man kan också utfodra genom att så en viltåker – där man kan sätta diverse havre eller vete och lämna kvar till vilten för föda. Eller hugga ner och låta aspar ligga så att älgar och skogsharar kan beta på barken.
Viktigt att inte utfodra nära vägar, då det kan skada djur och trafikanter. Eller för nära granntomten, så man inte lockar till sig annan marks viltliv (jägareförbundet rekommenderar inte närmare än 200 meter).
Biotopförbättring
Om det är torrt ute eller brist på naturliga vattendrag i jaktmarken så kan man anlägga viltvatten hål av olika storlekar.
Det gör du enklast via att spränga eller gräva ett litet hål och ge viltet tillgång till dricksvatten.
För änder och andra sjöfåglar kan man gräva upp en dam eller dämma en bäck, viktigt är att göra en konstgjord ö för att skydda and fåglarnas häckning. Denna typ av större viltvatten kräver tillstånd från länsstyrelsen.
“Biotopförbättringar i större skala godkänns av markägaren, då det också kan påverka landskapsvården, som handlar om att bevara och utveckla landskapets estetiska värde. Viktigt att det görs på rätt sätt, så viltvården inte missgynnar andra arter.”
Uppfödning och utplantering av vilt
Vad gör man när någon art är påväg att dö ut? I Sverige och runtom i världen jobbar man kontinuerligt för att bibehålla sitt ekologiska kretslopp.
Alla arter gör sitt och finns där för att skapa ett kretslopp.
Man har via utplantering lyckats återinföra både bäver och vildsvin, som tidigare varit utrotade i Sverige.
Främmande arter
Nuförtiden är det förbjudet att introducera nya arter i den Svenska naturen, eftersom att det kan rubba balansen i ekosystemet.
Vårat kära grannland Finland har en stor ökning av mårdhund och vitsvanshjort vilket gjort att dem börjat ta sig över i norr på svensk mark.
Dessa får man skjuta året runt om dem skulle påträffas på svensk mark.
Klicka här för att läsa mer om jakttider.
Några utländska arter som sedan länge införts som jaktvilt i vår svenska fauna är bland annat dovhjort, fälthare och fasan vilket har gjort att dem numer räknas in den inhemska faunan.
Avskjutning
Avskjutningen är den sista delen i viltvården vi kommer gå igenom i denna artikel. Syftet är att förbättra viltstammarnas sammansättning och kvalitet.
Vid rådjursjakt ska du därför i första hand skjuta bockar med dålig hornkvalitet och undvika getter (hondjur).
Och för att höja medelåldern på älgstammen har det på många håll införts restriktioner om till exempel “tjurar mellan 4 och 8 taggar skall vara fredade”.
Länsstyrelsen beslutar i grund hur många älgar varje jaktlag eller jaktvårdsområde får skjuta, samt hur många vuxna respektive kalvar som skall skjutas. Detta har nu i många delar av jakt-Sverige lagts över på ÄFO (Älgförvaltningsområde), klicka här för att komma till en mall för älgförvaltningsplan.
Viltvård är helt klart en utav de viktigaste åtgärderna och omtänksamma man som jägare kan göra, både för att gynna sig själv, sitt jaktlag, och naturen. Allt för att kretsloppet skall fungera.
faq.
Reglerna för viltvård är samma för jakt, det skrivs om i kapitel 2 i jaktlagen. Lagen hittar du här.
Att dämma en bäck eller andra större viltvårds uppdrag kräver godkännande hos länsstyrelsen, det kan du söka här
Högsta ansvarig för viltvården är länsstyrelsen, läs mer här
-
Jaktetik – den ständiga debatten
Jaktetik, debatten utan regler
Runtom i Facebook grupper, eller på andra jaktforum kommer ofta jaktetik och moral på tal, det leder ofta till heta diskussioner som oftast slutar med att vara oense och att någon hävdar att hen ”alltid jagar etiskt, och inte tycker detta är en så stor grej”
Är detta en summa av korta intensivkurser och snabbutbildningar för att ta sin jägarexamen, som resulterar i avsaknaden på de jaktliga erfarenheterna?Detta är dock ingen artikel om jägarexamen. För att hitta seriösa kurser och få en lite bättre helbild av vad som krävs för att ta sin jägarexamen kan du läsa här.
Nu ska vi istället gå igenom vad du ska förhålla dig till för att agera för en etisk jakt.
I jaktetik täcks allt från hur själva jakten bedrivs, hur och varför avlivas djuret, och tillslut vad vi behandlar och transporterar det träffade bytet.JAKTENS FANTASTISKA SYFTE
Jakt är en fantastisk sak, en handling som hjälper det ekologiska kretsloppet och håller våran natur frisk.
Allt för många utomstående har missat denna del med jakt och ser det bara som hänsynslöst skjutande, vilket gör det ack så viktigt för oss jägare att hög etik och moral hålls gentemot natur och de vilt vi möter.
– detta gör det lättare för oss att försvara våran fantastiska livsstil, och ge förståelse för att man faktiskt jagar för att gynna kretsloppet.Som ny jägare är det oerhört viktigt att ta reda på vad som gäller för att jaga etiskt, och sedan bygga erfarenhet kring jaktetik tillsammans med andra mer erfarna jägare.
På jägareförbundets hemsida kan du läsa
”Jägarna själva har skapat etiska riktlinjer. Dessa baseras bland annat på god hundhållning, omtanke om viltet, respekt för allmänheten och allas rätt till naturen.”
Jägarnas etiska regler går utöver vad lagstiftningen kräver, vilket medför att jägare känner ansvar för och delaktighet i förvaltningen av det vilda. Detta ansvar ska vårdas och jägarnas etik ska utvecklas i takt med att samhällets normer och värderingar förändras.
En hög etik inom jakten ökar acceptansen för jakt och viltvård i samhället”
Många menar på att alla jaktetiska regler hade varit lättare att förhålla sig till om de va satta i print, där det vad som behövs för att jägare ska agera etiskt? Att bestraffa alla för att en viss falang av jägare inte kan agera ur eget sunt förnuft. Isåfall kanske detta är en lösning till den ständiga debatten om vad man får och inte får göra.
Vilket är då rätt? Hur agerar man för en etisk jakt?
Förhåller du dig till det vi har listat nedan så du aldrig bli uthängd för att ha jagat ”oetiskt”.
De etiska reglernas syfte är att värna om miljön runt om oss och att alla jägare ska föregå med ett gott exempel för jaktindustrin.VAD INNEBÄR DET ATT JAGA MED HÄNSYN TILL GOD JAKTETIK?
Jaga alltid med ett tydligt säkerhetstänk så sätter du varken dina jaktkamrater eller allmänheten i fara.
Hantera alltid ditt vapen som om det vore laddat.
Visa alltid den ödmjukhet du hade på din första jakt, chansa aldrig, alla skott behöver inte tas.
Jaga måttfullt med hänsyn till jaktmarkerna och kretsloppet. Jaga inte mer än vad viltstammen klarar av.
Locka inte till dig vilt från andra marker genom omfattande utfodringsanordningar eller gränsnära viltåkrar.
Alkohol och jakt hör inte ihop
Att jakten associeras med större kompisgäng och alkohol är inget främmande. Att avnjuta något lite starkare till sitt nyskjutna vilt är det ingen som dömer.
Problemet uppstår när jaktresan flyter ihop i ett. Det är viktigt att särskilja när du kan ta ett glas och när du inte borde ta ett glas.
Det är här många i vårt samhälle brister, vilket gör att du som jägare med ett vapen bör föregå med extra gott exempel.
Detta kan du göra genom att inte ta med sig någon form utav drickbar alkohol ut på jakten, inte ens den där 2,2% lättölen.
Ta istället med dig kaffe vatten eller läsk. Vad du än föredrar som inte innehåller alkohol. (det finns alkoholfri öl, om det är ölsmaken man vill åt)
UTVECKLA DINA JAKTKUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER
Fortsätt sträva efter kunskap, som när du en gång började jaga. Träna ditt skytte, lär dig veta mer om naturen, viltet och jakten – det är oändligt.
VISA RESPEKT FÖR VILTET - ÄVEN SOM FÄLLT
Skjut bara från sådana avstånd som du vet att du hanterar säkert för både dig och identifierat (med säkerhet) vilt.
Står du långt bort så är det viktigt att fråga sig själv ”har jag verkligen ett bra läge för en ren träff?” så att du inte åsamkar viltet onödigt lidande.
Har du med säkerhet identifierat att du får skjuta den typen av vilt? För att undvika tjuvjakt (som du kan läsa mer om här) så bör du alltid ha PM med dig ut på jakten, det fås alltid av seriösa jaktledare innan jakten. (PM-mall Kan du ladda ner från Jägareförbundet.se här)
Respektera och behandla ditt byte med respekt. Inga opassande bilder som påverkar samhällets syn på jakten. Gör alltid ditt absolut yttersta för att hitta påskjutet vilt.
TRANSPORT AV VILT
Viltet ska alltid behandlas på ett etiskt och hygieniskt sätt. Det gäller även när man ska transportera fällt vilt.Ha klart för dig redan innan jakten hur du, på ett snyggt sätt, ska kunna transportera det fällda viltet till hemmet eller slakteriet.Metoden att transportera vilt kan variera mycket beroende på viltets storlek och terrängen.Om man måste transportera vilt i en miljö där allmänheten vistas bör man kanske tänka till extra noga.Det som ser helt naturligt ut för en jägare kanske inte ser lika naturligt och etiskt ut för någon annan.Så för att sammanställa detta, respektera alla som är med på jakten. Tänk på hur andra uppfattar ditt agerande i jakten, med viltet och i sociala medier. Va en god människa, och värna om naturen och allt runt omkring.
Agera så som du själv hade velat bli bemött.
-
Jaktarrende eller Jakträtt – hur funkar det?
Vad är jaktarrende?
Korrekt term är jakträtt, men i folkmun talas det oftast om jaktarrende.
Vill du jaga i Sverige ska du följa lagen som säger att jakträtten alltid finns hos ägaren av marken. Markägare i Sverige som kanske inte själva jagar eller har anhöriga som jagar kan välja att arrendera ut jakten till andra jägare eller jaktlag. När du arrenderar jakträtten av en markägare får du rätten att jaga på markägarens mark. Detta sker oftast genom ett avtal där jägaren får betala en avgift för att “arrendera” marken.
Många jägare i Sverige bedriver jakt på sin egen mark men det är även vanligt att arrendera, det vill säga betala någon för att bedriva jakt på deras mark.
Avtal om upplåtelse av jakt
När du arrenderar jakträtten av en annan person ingår oftast ett avtal mellan markägaren (fastighetsägaren) och arrendatorn (nyttjanderättshavaren).
Avtalet mellan dig och markägaren bör vara reglerat och innefatta saker som:
Upplåtelsetid för jakträtt/jaktarrende
Hur länge gäller avtalet mellan dig och markägaren? Vanligen används jaktåret som sträcker sig från 1 juli till 30 juni nästkommande år.
Förlängning av avtalet brukar ske automatiskt om det inte sägs upp i förväg. Förlängningen därefter sker på samma villkor som ursprungs avtalet.
Upplåtelsens omfattning
Vilken typ av jakt som ska bedrivas på det utsatta markområdet. Till exempel, all jakt eller specifikt älgjakt.
Uppsägning av jakträtten
Förtydliga också vad gäller om du vill säga upp ett jaktarrende i förtid, så slipper du framtida problem ifall man inte hamnat rätt.
Vilken avgift som ska betalas till markägaren för jaktarrendet
Vad är avgiften och när ska du betala den? (Vanligtvis sker betalningen av avgiften årsvis.)
Vad som gäller för jakträtten när du tar med dig jaktgäster
Hur fungerar det om du vill ta med dig vänner som jagar tillsammans med dig?
Att skriva ett avtal mellan dig och markägaren kan vara krångligt och det är mycket olika saker att tänka på. För dig som vill ha en avtalsmall kan du hitta den här
Jaktarrende - regler när du jagar
All svensk jakt (inklusive jakträtten styrs i grunden av jaktlagen och sätts utav (JAKTVÅRDSFÖRORDNINGEN).
Du kan läsa här vad som gäller kring fredat och när du får jaga vad.
Fastighetsägaren har alltid ansvaret att viltet vårdas på rätt. Har du frågor eller funderingar över din jaktmark kan du vända dig till Länsstyrelsen.
Vad kostar jaktarrende?
Priset för jaktarrende varierar högt och lågt runt om i Sverige. Normalt sett är det billigare i Norr, dyrare i Söder och billigare på glesbygden än runt om storstäder.
I norr, om du har tur kan du i hitta marker i för så lågt som tre kronor per hektar och år.
Längre ner i Sverige finns det arrenden som gått för flera tusentals kronor per hektar.
Prissätta din mark
Arrenderar du ut din mark, bör du i prissättningen väga in tillgång på vilt, storlek på marken och hur mycket som skall göras om. Det vill säga miljöstörningar såsom bebyggelse eller vägar, och vilka fällavgifter (om några) staten lägger på.
Hitta jaktarrende / jaktarrende tid / jakträtt
Att hitta jaktarrende är inte alltid det lättaste. Det finns närmare 300.000 registrerade jägare i Sverige. Nästan hälften av alla jägare arrenderar jaktmark av staten eller från något av de stora skogsbolagen, såsom SCA, Holmen och Sveaskog. Det kan komma behändigt att känna någon, hålla sig aktiv i Facebook grupper och lokaltidningarna för att leta upp marker där nya ägare inte lovat bort jakträtten.
Att hitta gratis jakträtt är inte ovanligt, då många behöver skjuta av lite vilt från sin tomt.
faq.
I skrivande stund är jakt inte godkänt av skatteverket som ett skattefritt friskvårdsbidrag. Hur företag väljer att ge friskvårdsbidrag till sina anställda kan däremot variera.
Den korrekta termen är jakträtt, men i folkmun pratas det oftast om jaktarrende
- Det handlar om vem som har rätten att jaga på tomten, att arrendera ut marken ger arrendatorn (nyttjanderättshavaren) jakträtten på marken.
-
Jägarexamen Sverige – Allt för jägarbeviset.
Vad är jägarexamen?
I detta inlägget kommer vi täcka allt du behöver veta för det första steget i din jaktresa: jägarexamen.
Hur går jag tillväga för att ta jägarexamen i Sverige?
Likt vanliga typer av körkort så gäller det även för jägarexamen att bli godkänd på både teoriprov och praktiskt prov (skytte).
Förberedelser man kommer behöva göra är till exempel att läsa teori, och skytteträna med kulvapen och hagelvapen, kommer man väl förberedd så brukar det inte vara allt för krångligt. Det är först när fått godkänt på din jägarexamen, som du kan få till att få din vapenlicens beviljad och du kan köpa ditt första vapen. Vapenlicensen söks och beviljas av polismyndigheten.
Åldersgräns för jägarexamen?
För att ta jägarexamen finns egentligen inga nedre åldersrestriktioner, men enligt kapitel 3 i vapenlagen får man låna ut ett vapen till den som fyllt 15 år. Den som lånar vapnet får ha det och använda det under långivarens direkta uppsikt. Det betyder i princip att låntagaren befinner sig inom “en armlängds avstånd” från utlånaren. För att få vapenlicens och kunna jaga på egen hand så behöver du ha fyllt 18 år.
För att göra proven finns det ingen åldersgräns, det bestäms om du är lämplig via en bedömning av provledaren, bedömningen täcker ifall provtagaren har de fysiska förutsättningarna att kunna hantera ett vapen på ett säkert sätt.
Den som lånar ut sitt vapen får också bära med vapen (eget eller lånat). Detta för att snabbare kunna ingripa vid behov. Jägarexamen behövs inte vid uppsiktsjakt, men däremot statligt jaktkort. Undantaget är om du är under 18 år vid jaktårets början. Du slipper betala jaktkortet också så länge du inte äger eller har ett eget vapen.
Är du ung och vill komma närmare din examen så ska du se till att börja jobba på skyttedelen fram tills du har åldern inne.
Har du intresset så borde du även börja plugga inför proven för jägarexamen, dem målen har ingen åldersgräns och du får något att pyssla med.
Teori inför Jägarexamen
Ska du ta jägarexamen så är teoriprovet en stor del, vad som gäller, när man får jaga, vilka viltarter som lever, lagstiftningar och olika jaktformer.
Det är viktigt att du kan hur den svenska faunan ser ut, tillsammans med kunskap om hur du praktiskt hanterar vapen och ammunition.
Teori är sällan anledningen till att man börjar med jakten, men för ett första steg och få ett försprång till din jägarexamen borde du på egen hand börja med att läsa kurslitteraturen.
Läser du DIN VÄG TILL JÄGAREXAMEN av Dan Törnström (som du kan hitta här) så får du garanterat all information du kommer behöva rent teoretiskt.
Viltvård, jaktformer och säkerhet är de tre huvudfrågorna du vill lägga tid på.
Detta är också ett ypperligt tillfälle att lära sig hur du passar och tar hand om det dyrbara viltköttet.
Självstudier för Jägarexamen.
Det är inget krav att gå jägarkurser, så vill man plugga och träna själv så går det lika bra.
När du är redo att skriva teoriprov så kontaktar du en provledare på en provbana i din närhet.
Jägareförbundet har en förteckning på sin hemsida, där provbanor oftast kan erbjuda skytteinstruktörer och nybörjarkurser i vapenhantering och skytte, för den som vill träna inför sitt praktiska jägarexamensprov.
Klicka här för att hitta hjälpmedel till skytteträningen.
Jägarexamens kurser i alla former.
Första steget inför din jägarexamenskurs är oftast att du som deltagare måste läsa teorin (boken hittar du här) hemma innan kursstarten.
Vissa arrangörer rekommenderar även dig till att ha tränat vapenhantering och skytte innan.
Andra steget att nå detta och bli behörig så borde du som många andra, kontakta en erfaren jägare som håller jaktkurser, glöm inte att ha läst en del av kurslitteraturen så du förstår vad som lärs ut.
Allt från kvälls- till intensivkurser hålls och du borde välja det du trivs bäst med.
Kvalitén borde inte skiljas så länge du är motiverad och säkerställt att det är en seriös kurs med en seriös kursledare. Vi har listat lite tips i stycket nedanför, så du vet hur man väljer rätt kurs.
I Sverige beviljas du jägarexamen först när du visat att du kan hantera både kulgevär och hagelgevär säkert och aktsamt i tre delskytteprov (hagelgevärsprov, grundprov kulgevär samt högviltprov för kulgevär), och fått godkänt på ett heltäckande teoriprov.
Har man ingen väg in i jakten så har Studiefrämjandet generellt sett bra kurser med erfarna jaktlärare. Att gå en kurs där du under ett flertal lärarledda träffar får möjligheten att fråga och diskutera jakten med såväl läraren som dina kurskamrater, kan det vara väldigt givande. Vilket man annars lätt tappar på när man väljer studier.
Vid intensivkurs så tar denna process normalt sett 3-5 dagar.
Inför kursen eller skjutproven kan det också komma behändigt att skjutträna. Det finns gott om skickliga skytteinstruktörer på övningsbanor runtom i Sverige, under uppsikt får du oftast även låna skjutvapen, dock får du köpa till ammunition på plats.
På Jägareförbundets hemsida hittar du en komplett lista på din närmsta skjutbana.
Råd till dig som ska anmäla sig för Jägarkurs.
- – Begär ett fullständigt kursprogram, vad ingår i priset?
- – Fråga om kurslitteraturen är något som skickas ut efter anmälan eller om man ska köpa den själv.
- – Skickar arrangören ut någon “läsanvisning” som studiehjälp inför kursstart?
Varningsflagg på arrangören
- – “Du behöver inte köpa några jägarexamensböcker, det behövs inte hos oss du klarar det ändå”
- – “Vi garanterar alltid godkända resultat för alla deltagare”
- – “Auktoriserad eller godkänd kursledare av Svenska Jägareförbundet”. Då det inte finns något system för auktorisering av kursledare/instruktörer i den teoretiska delen, är detta en myt.
Kolla alltid med Jägareförbundet ifall din kurs utger sig för att samarbeta med Jägareförbundet, och fråga vad detta samarbete består utav.
Vad kostar Jägarexamen?
- Priser och upplägg på dessa olika kurser varierar mycket, och många tar betalt för allt hela vägen från teori start till jägarexamen är fullbordad.
- Kom förberedd på både skytte -och teori så kommer du billigast undan.
- Väljer man intensivkurs brukar detta kosta mellan 3000-20000 kr, och allt från kurslitteratur, kost, logi till skytteträning ingår. Om du gillar intensivt lärande och att bli klar med alla obligatoriska delar så är detta en enkel väg att gå.
- Provavgifterna som betalas till provledaren vid provtillfället är följande;
- – Grundprov Kulgevär: 200 kr
- – Hagelgevärsprov: 400 kr
- – Teoretiskt prov: 500 kr (från 2020/1/1)
- – Omprov av ett underkänt moment i grundprov kulgevär eller hagelgevär: 100 kr
- – Praktiskt Högviltsprov: 200-300kr beroende på hur många serier provtagaren måste skjuta vid provtillfället.
- Ammunitionskostnad tillkommer.
- Ingen kursarrangör kan såklart “garantera godkänd jägerexamen”.
- Oavsett om man har valt att studera och träna på egen hand eller att gå i en kurs, så är reglerna för provens genomförande lika för alla.
- Underkänns man på något utav delproven så får man göra om någon annan dag, mot erläggande av ny provavgift.
Efter du klarat din Jägarexamen.
- När du väl klarat din jägarexamen och fått resultaten registrerade utav din provledare så skickar Naturvårdsverket ut ett Jägarbevis till din brevlåda.
- Innan du faktiskt börjar jaga så är det även obligatoriskt att betala viltvårdsavgiften som i nuläget ligger på 300 kr/år, till Naturvårdsverket som berättigar dig till ett statligt jaktkort.
Detta statliga jaktkortet är de intyg du alltid måste ha med dig på jakten, och vad som krävs för att få jaga i Sverige.
faq.
Du kan både skytteträna (klicka här för hjälpmedel) och plugga teori! (teoribok)
Ingen nedre åldersgräns finns, dock får man bara låna ut ett vapen till folk över 15 år, och man kan först söka egen vapenlicens när du fyllt 18.
Du ska klara av både skytteprov och teoretiskt prov.